Sankta Lucia

Ett år går så fort. Det känns som precis i går när vi firade Lucia sist. Då firade vi på Yadkin en dag innan Lucia på det historiska datumet 12-12-12. Det var inte bara luciafirande den dagen, utan också den dagen då Holy och jag slog till och partnade. Något som vi var rörande överens om aldrig skulle ske. Men ni fattar ju att det var svårt att motstå när vi såg ut så här.

Vi letade fram våra kläder och övade på sången tidigare i veckan, och det känns att det här med luciafirande är något speciellt för oss. Så pass speciellt att Holy, som befinner sig på andra sidan klotet, kliver upp mitt i natten för att kunna vara med.

I år blir det Luciatåg på Bella Starz hos Rultan. Fredag den 13 december kl.21 är tiden. Efter den vackra sången greppar Rultan tag i mikrofonen och firandet fortsätter. För att ni ska känna er trygga med att vi är väl förberedda får ni se en liten sneak peek från övningen i går. Hela härligheten får ni se på fredag.

Hemma på Whispers springer Dagny och Smilla omkring i sina tomtekostymer. Smilla tjatar om att få vara med i Luciatåget. Jag försöker förklara att hundar inte passar i ett traditionellt Luciatåg. Fast det här är ju SL. Behöver det vara så traditionellt? Jaja...

*För att påminna er som glömt berättar jag att Dagny är Selmas hund som var anledningen till att gölvet vid ett tillfälle försvann från Grodan.

Det blir snöslask i jul enligt prognosen

Traditionsenligt öppnar idag Norges Julmarknad. Julstämningen formligen kastar sig på en när man kommer in genom porten. En massa trevligheter kan man köpa med sig hem. Både att äta, ha på sig och bo i. Själv deltar jag i år med mina stövlar i julmönster.

Det är inte alla jular som bjuder på kallt och snö. Det blir milt och snöslask i SL i jul enligt prognosen. Passa på att köpa gummistövlar till marknadspris! 

http://maps.secondlife.com/secondlife/Second%20Norway/91/24/29

Det händer nåt med mig i juletid. Jag inte bara pyntar och hänger upp ljusslingor, jag blir helt besatt av att åka skridskor. I år har jag den största isen någonsin att åka på. På Whispers är det rejäl vinter så isen har lagt sig över hela simmen. Det går att åka runt hela och dessutom har vi en stor sjö på mitten som frusit till. Men i år har skridskoåkningen konkurrens av andra aktiviteter. 

Skidspåret är så långt att det är stopp på väl valda platser under vägen. Till exempel vid kiosken med varm choklad och vid Selmas p*** Hot Tub.

Sent in på natten hör man ett svagt motorljud och något högre svordomar. Det är jag som sitter och sömmar. Än så länge är det bara stövlarna som kommit ut på marknaden. Eftersom det bara är dom som finns i min shop på Marketplace och de dessutom är billigare på Julmarknaden i Norge, så bryr jag mig inte om att ge er länken nu. Den får ni när jag fyllt på med fler prylar. 

Det blir butik inworld också vad det lider. Kanske lite annat smått och gott också. Men nu ska jag först fira jul i båda världarna. 

Nu är det jul igen

Första advent betyder att man får gå bärsärk i julmappen i inventoryt. Vårt lilla kollektiv på Whispers bestämde att vi ska ha ett gemensamt julland i år. Eller...jag och Selma bestämde. Men herrarna tyckte det var en jättebra idé. Sa dom i alla fall...

Nu hann vi bara få upp granen och tända första ljuset innan skridskorna måste provas. Det blev många varv och piruetter innan vi fortsatte en stund till med pyntandet. 

Sen blev det paus igen och en tur på kälken. Vi hittade några kompisar som var ute och övade. Han den där killen i rött bor också på Whispers. Mot vissa mutor kan vi lägga ett gott ord hos honom.

Sev som är sjuk och hängig satt mest på en bänk och halvsov. Som dom vänliga kvinnor vi är tog vi en tur förbi honom ibland med några muntra tillrop. Vi passade på att visa upp vårt berömda dödslyft. Jag fick det tyvärr inte på bild, jag hade fullt upp med att hålla balansen, så jag har lånat bilden av Selma.

Jag avslutade kvällen med en julkonsert som Loan bjöd in till. Både hon och Lången var vänliga nog att inte påpeka att jag luktade gammal halm. 

I morgon fortsätter vi julpyntandet. Om det inte blir en tur i kälkbacken. Eller några varv på isen. Eller kanske en tur i skidspåret som Holy har lovat att dra upp. Fast det vet han inte...

Du vet vad jag har sagt!

Vissa män lär sig visst aldrig. Jag tycker att Holy borde ha lärt sig vad som kan hända när han vänder ryggen till. När denne intet ont anande man kom hem från sin semester hade jag hunnit lägga ner Yadkin. Nu kom det väl inte som någon större överraskning. Även i Afrikas djungler finns det mobiltäckning i dessa dagar.

Jag hade sparat Växthuset så att vi skulle kunna ta oss en sista dans innan det åkte in på förvaring. Em och Lelle övervakade så att det blev riktigt gjort. 

Han kände sig nog trygg Holy. Så pass att han smet iväg från datorn en stund. Så här såg det ut när han kom tillbaka...

Vilse i pannkakan

Ungefär så här har jag känt mig sen i fredags. Avslagen, melankolisk, handlingsförlamad och vilse. Jag bestämde mig för att inte jaga bort känslan, vilket är det vanliga för mig. Den här gången har det känts viktigt att låta känslan av vilsenhet blomma ut. Yadkin måste ut ur systemet för att jag ska kunna gå vidare. 

På lördag förmiddag när jag loggade in för att ta en titt på Yadkin hittade jag Lelle vid Grodan. Vi bestämde att grodan ska få stå kvar till sist. Ett glas öl till måste vi unna oss innan den åker in för vila. En vila som jag inte vet hur länge den kommer att vara.

Gravölet blev allt vad jag hade kunnat önska mig. Så många fina ord har jag aldrig hört som under den kvällen. Jag förstod då att Yadkin betytt mycket för alla. Det är skönt att kunna dela den känslan med flera. När jag tänker tillbaka inser jag vilken resa jag gjort under de här åren. Och för den resan har Yadkin spelat en väldigt stor roll.

Apollon påminde också om det när han berättade så många saker som hänt sedan vi hyrde simmen tillsammans. Många fina minnen väcktes till liv under kvällen. Så många tårar som jag gråtit den senaste tiden minns jag inte när jag gjorde senast. Och under kvällen kom det många fler. 

Nånting säger mig att Yadkin inte är det sista projekt vi gör tillsammans. Det vore synd att inte utnyttja kraften i det vi skapat tillsammans under åren. Apollon är och förblir en av de viktigaste personerna för mig.

Just nu längtar jag bara efter att Holy ska komma hem från sin på tok för långa semester. När han åkte var planen att Yadkin skulle få leva till efter jul.

Selma Edman: kommer han ALDRIG hem?
Jändi (iendi.laville): neeeeeeeeeeej
Jändi (iendi.laville): han ska aldrig få åka bort så här länge igen
Selma Edman: det är ju så bra att du är så lugn o inte hittar på en massa saker när han nu är borta
Jändi (iendi.laville): hahahahaha
Jändi (iendi.laville): gudarna vet vad mer jag har hunnit hitta på innan han är hemma igen

Så mycket mer än nedläggning av Yadkin hann jag inte med. Kanske lite då...

Klart för fest!!

Nu är förberedelserna för festen i morgon klara. Vi har alltid haft en bra arbetsfördelning Apollon och jag. Jag ligger och funderar ut de finfina idéerna och han utför. Ni ska inte förledas av att han ser lite bekymrad ut. Han tycker bara det är kul...

När vi fått fram alla saker och ställt dom på rätt plats tog vi en provdans och kollade så stämningen var den rätta. Vi konstaterade att i Växthuset kan inget gå fel. Hela byggnaden är genomsyrad med allt trevligt som ägt rum här. Här hölls också invigningen av OneLove för tre år sedan. Så det känns som att knyta ihop säcken nu när avslutningen hålls här också.

Visst kommer jag att fälla tårar. Visst kommer det att kännas tomt och konstigt när Yadkin är borta. Visst kommer jag att sakna alla roliga stunder. Det kommer att bli jobbiga dagar innan jag har städat bort allt. Men nu kommer kreativiteten och idéerna att flöda. Inte bara mina, utan alla andras också. För att kunna släppa fram nytt måste det gamla rensas bort. Jag tror och hoppas att det här ska bli den vitamininjektion som behövs för att nya spännande saker ska växa fram.

Ett hejdundrande party ska det bli. Yadkin ska få ett avsked som sent skall glömmas. Och tillsammans ska vi se till att det blir så. Så på med bästa partyhumöret, putsa upp gåbortstassen och se till att vara utvilad. För den här festen vet man aldrig när den slutar. När den börjar vet jag däremot. Klockan 20.30 (efter relaxen på Reykja) vevar Apollon igång skivspelaren.

Vi ses!!

ps...Vi provade fyrverkeriet också...det behövs bara lite kompletteringar i morgon så blir det lika fint igen ska ni se...ds

Dags att ta adjö av Yadkin

Nu har dagen kommit då det är dags att meddela att Yadkin Valley kommer att läggas ner. Det har varit en lång process att komma fram till beslutet. Det senaste halvåret har jag funderat båda fram och baklänges med de som står mig närmast.

Det är två och ett halvt år sedan jag började bygga upp Yadkin. Jag hade en dröm och ett mål med arbetet. Att Yadkin skulle bli en levande sim där det skulle hända mycket, och som skulle bli en naturlig mötespunkt. Det har varit ett fantastiskt roligt jobb som har stärkt mig som människa. All den uppskattning och fina ord som jag fått under åren ska jag för alltid vårda ömt.

Till grund för beslutet ligger känslan av att jag inte har något mer att ge som kan utveckla Yadkin. En utveckling som är nödvändig för att det ska fortsätta att vara en levande sim. Jag har försökt ta omtag flera gånger, men har varje gång halkat tillbaka i samma hjulspår.

Det här är helt och hållet ett egoistiskt beslut. Jag behöver gå vidare och hitta nya utmaningar. Vad det är har jag ingen aning om. Jag vet inte heller om det är i SL eller RL. Det jag vet är att jag måste släppa taget för att hitta det som väntar runt hörnet.

Jag har hela tiden tänkt att när jag ska lägga ner Yadkin ska det ske för att det är mitt eget beslut och inte på grund av påverkan utifrån. Nu är ett sånt läge. Festivalen med allt positivt runt den var den perfekta avslutningen på en tid som jag är mycket stolt över.

Jag vet att det här är en bra utveckling för alla även om det kan kännas lite vilset i början.

När något ska läggas i graven behövs ett hejdundrande gravöl. Det ställer vi till med på fredag den 1 november. Då spelar Apollon i Växthuset och vi hjälps åt att minnas allt roligt vi haft på Yadkin. För det är roligt vi haft och det ska vi fortsätta med om än i annan form.

Jag vill tacka alla som hjälpt mig att förverkliga min dröm!

Jag vill speciellt tacka några personer som varit viktiga.
Holy - för att han alltid finns där och stöttar i alla galenskaper jag hittar på
Selma - för att hon ställer besvärliga frågor som får mig att formulera ner det jag känner och kan komma fram till de bra besluten, och för att hon får mig att skratta och gråta som ingen annan.
Apollon - för att han var den som tog mig med på den här resan och hela tiden funnits som ett stöd när jag flög vidare på egen hand
Rultan - för att hon alltid håller reda på mig. Alla vimsiga landlords måste ha någon som håller reda på saker och ting.
Lelle - för att han sett till att allt sett snyggt och prydligt ut på Yadkin och för att han påpekat då han sett något som inte håller "Yadkin kvalité"

//F.d Kommandoran

Gone fishing

Det var länge sen Jändan hade semester. Men nu är väskan packad och resan beställd. Det är lite ovant så jag har tränat lite hemma under några dagar. Och det var inte så dumt. Att sitta och vifta på tårna med en paraplydrink i handen. Bara tänka på ingenting och uppleva nya saker. Jag har inte bokat någon returbiljett utan tar det som det kommer.

Det är viktigt att vila

Det går inte att festa i tre dagar om man inte vilar också. I dag finns gott om tid för återhämtning. Just nu pågår en fisketurnering på Reykja med 2000 L i potten.

I morse vilade vi till Melodikrysset. Vi som orkat upp vill säga. Och det var många kan jag berätta. Som alltid var det en trevlig stund. Selma skötte elden och korvgrillningen med den äran. 

Och som ni ser klarade vi av att lösa krysset galant. Så nu är det bara att vänta på handduken.

Bilder från gårdagskvällen hittar du på Apmels och Jasmines bloggar.

Nu är vi igång

Torsdag kväll smygstartade Festivalen med öppnande av campingen. Först på plats var Blanka som hittade ett passande tält...tyckte hon. Jag höll inte riktigt med eftersom det är MITT! Men eftersom hon snarkade ljudligt när jag kom fick hon ligga kvar.

Selma tog för kvällen på sig rollen som Martin Timell och byggde om hela campingen som jag så nogsamt ställt i ordning. Nåja...jag får väl erkänna att det blev bättre när det hela var klart. Som sig bör när det sänds byggprogram skedde det live i Transistorn.

Efter vårt, som vanligt, osammanhängande babbel tog Apollon över och bringade ordning i streamen. Hur länge det höll på har jag ingen aning om då jag uppsökte kudden för att få en hel natts sömn innan det brakar igång i dag, fredag kväll.

Som vanligt är det mest ordning på Rultan. Hon har knåpat ihop det slutgiltiga programmet.

Klicka upp bilden så ser det vad det står också :)

Nu ska jag gå på relax hos Rultan på Reykja för en sista uppladdning inför helgen! Jag hoppas vi ses!

PS...Jag tar tillbaka allt det där jag sa om Rultan. Skivor till Kaffet sänds från Växthuset som vanligt...DS

Babbel med Jändan & Semlan

Jag tog sovmorgon idag för att sova ut ordentligt. Jag har mediterat och ätit av alla hälsokostpreparat som finns i huset. Jag har ringt min vän, som är mental coach. Ändå är jag smått nervös inför kvällen. Med en Selma i högform gäller det att vara alert!

I kväll kl.20 öppnar Festivalcampingen. Då kan ni sätta upp era egna tält eller lägga beslag på något av de som finns att låna. Vi babblar medan ni bor in er med start senast kl.21.

Välkomna till starten på den viktigaste delen av festivalen. Häng på Campingen!!

Yadkin Valley Festival 18-20 oktober

Nu kan vi presentera några av de bokade artisterna. Fortfarande hänger några tider i luften. Men det gör bara att vi i arrangörsgruppen håller adrenalinet uppe.

Fullständigt program med tider presenteras senare under veckan.

LIVE artister
Bara & Free – Behöver ingen närmare presentation J
Oldwolf Criss – Blues med tunggung
Hazie Moonwall – Hatten på för här blir det country
Lisa Brune – Fransyska med både röst och humor

DJ Apollon  - Avslutar sin Quest med ÅÄÖ låtar på Bounce Bar
DJ Rultan – Country & Folkmusik bjuds det på när Rultan spelar
DJ Ikaros – Spelar pudelrock
DJ Kicki – Discodunk så Bryggan gungar
DJ Alf – Spelar allt och lite till i en salig röra

Relax på Reykja med Rultan och förfest med Jändan på Grodan inleder festivalen på fredag. Sedan rullar det på till söndag kväll då Apollon avrundar helgen med lugna favoriter i Växthuset.

Förutom sång och musik bjuds det på Skivor till kaffet, Melodikryss, Fisketurnering och prestigeladdade tävlingar på Reykja samt söndagsfrukost på Svampen.

Naturligtvis finns det festivalcampin även i år. Det går bra att låna tält eller sätta upp eget. Campingen öppnar på torsdag kväll. Under tiden ni sätter upp era tält babblar Jändan & Semlan.

Festivalradion är i gång på adressen: http://64.34.170.177:19150 Eventuella program annonseras i Transistorgruppen.

Allt annat än kaos

Trots att det var KAOS! sthlm som spelade, och lokalen var till bredden fylld, så var det allt annat annat än kaos på Grodan i går kväll. Av det jag snappade upp i local, uppskattade alla att det spelades en ny typ av musik på Yadkin. Eva och Kristian, som funnit sig till rätta i SL med raketfart, bjöd på en stunds skön musik som lät förträffligt. För mina öron och mig, som den senaste tiden tillbringat den mesta tiden med att besöka konserter i SL, var det en njutning att få höra "riktig" livemusik.

Extra kul var det att så många av KAOS! RL-vänner loggade in i SL för första gången för att få vara med på konserten. Det skulle vara kul att veta hur de upplevde vår lilla värld, som åtminstone jag ser på med hemmablinda ögon. 

Jag la genast in en förfrågan om spelning på Festivalen om två veckor. Jag hoppas att vi hittar någon tid som kan passa, så vi får höra KAOS! igen. 

Efter konserten fortsatte de att spela egna favoritlåtar och partyt fortsatte med oförminskad kraft. 

När Selma är på plats gäller det för mig att hålla ögon och öron öppna. De stackars noobisarna får höra den ena lögnen efter den andra. Men hur var det nu Selma...vi ljuger för att invagga kunderna i trygghet...

Ikaros stod stand by under kvällen och hoppade in och tog det sista passet på Grodan. Han avrundade kvällen på ett strålande sätt. 

Avslutningsvis vill jag tacka NE0 för ditt oförtrutna arbeta att locka in artister för att spela i SL. Tack vare dig får vi uppleva kvällar som den här.

KAOS! på Grodan

På lördag välkomnar vi KAOS! sthlm till SL och Grodan. Det är första gången Eva och Kristian ger sig ut på okänd mark och spelar i SL. Klockan 21.30 är vi där och ger dom vårt stöd.

Jag har fått smyglyssna och det låter BRA!! Efter konserten fortsätter de som DJ:s och spelar låtar som dom själva tycker är bra.

Blanche har gjort en intervju där ni kan lära känna dom lite bättre.

En försmak kan ni få om ni lyssnar här:
https://myspace.com/kaossthlm
https://play.spotify.com/album/35bEsONPguH3nZauDE5Doz

Bandets hemsida:
http://www.kaossthlm.se/

Eventet är ett samarbete mellan Jändi och NE0 Timeless

Yadkin Valley Festival!

Boka in helgen den 18-20 oktober. Då är det nämligen dags för en festival på Yadkin igen! Ni som besökt den förut kommer att känna igen er. Yadkins DJ:s kommer att visa framfötterna, det blir en rad olika LIVEartister. Bokningar pågår för fullt, och vi försöker hitta sådana som inte spelat på Yadkin förut. Några gamla bekanta blir det dock. Program kommer när bitarna fallit på plats.

I år sker festivalen i samarbete med Reykja. Den simmen är som ni vet, full av aktiviteter av olika slag. Rultan kommer att arrangera diverse turneringar som vi kan roa oss med mellan underhållningen på Yadkin. Rultan, tillsammans med mig och Apollon, ingår i arbetsgruppen som jobbar med festivalen i år.

Campingen kommer så klart att ha en central plats. Här vilar vi upp oss mellan varven. På campingen har ni möjlighet att sätta upp era egna tält från torsdag kväll. Som vanligt kommer det att finnas tält att låna.

Så börja redan nu att frysa in lämpliga matportioner, lej hundvakt och se till att ni har en bekväm stol, så ni inte behöver lämna datorn på hela helgen.

Pair of Photos - en utställning på Yadkin Exhibition

På måndag kl.21 blir det vernissage hos Aake på Yadkin Exhibition. Det är Holy och jag som ställer ut våra bilder. Till största delen RL fotografier, men även lite annat. Vi fotograferar båda mycket och såg när vi tittade på bilder tillsammans att många liknade varandra. En tanke på en utställning väcktes och vi började para ihop våra bilder. Resultatet kan ni se från och med måndag.

Som vanligt spelar Fanfan upp till dans och Aake försöker supa oss under mattan med champagne.

Vi ses!!

Nu bryter jag mot TOS eller nåt...

Jo jag vet...man får inte kopiera och ge vidare det som någon skrivit i IM. Men nu tänker jag göra det ändå. Jag tycker att det här är något som ni alla måste få höra och jag tror inte att Bara misstycker.

Bara Jonson: Jag vill bara ge er en uppdatering i hur fantastiska ni är .. Totalt ha nu drygt 10000 kr donerats till cancerforskningen
Bara Jonson: både till den internationella RFL och den svenska cancerfonden
Bara Jonson: tack snälla ni

Ingen tvekan längre om att vi kunde göra något tillsammans. Bra jobbat av oss!

I går var det dags att dra igång Skivor till kaffet för säsongen. Det blev bestämt lite hastigt och lustigt när inte vädret inbjöd till utflykter. Ändå kom en tapper skara och det blev en trevlig söndagseftermiddag. Det är så mysigt med den lugna lite slappa stämningen. Småprat om ditten och datten och en salig blandning av önskemusik. Vi som var kvar till slutet hoppade upp och skakade loss inför middagsbestyren. Det är skönt att vara igång igen med det som är bland det roligaste jag gör i SL. Nästa söndag kör vi igen!

Kanoners!!

Vilken kväll det blev, och så givmilda ni var! Det ligger i runda slängar 30 000 Linden i insamlingsbössan. Dessutom vet jag att minst 500 kronor satts in på Mia's Minnesfond från de som gästade Bounce Bar i går.

Det var inte bara en kväll med många skratt, kära "long time no see" kamrater som dök upp och en Apollon i högform, vi bjöds dessutom på en fantastiskt bra konsert. Tårarna trillade när Free sjöng sin Hymn till Mia med en sån inlevelse att jag är säker på att varenda hårstrå på Bounce bar reste sig upp.

Det bästa är att vid en donation i bössan får man en virtuell CD med den låten som tack. Enligt Bara ska det nu också finnas en CDspelare i paketet. Jag donerade så klart men hann inte titta i paketet innan jag gav bort det till en lindenlös man, som blev helt såld på Frees röst och frågade var man kunde lyssna på den igen. Jag kommer att passa på att lägga en slant till i tunnan hos Kicki i kväll, och det paket jag får då ska jag behålla.

I onsdags invigde vi insamlingsbössan på Rumpan bar med ett party som inte alls var meningen. När Alf och jag övervakade uppsättningen, droppade fler och fler in, och till slut var det bara för Alf att greppa mikrofonen och bjuda oss på en samling kanonlåtar från 80-talet.

Bössor kommer att finnas på Svampen och Reykja också. (Har jag sagt det förut?) Det tål i så fall att upprepas. Det ska bli spännande att se hur mycket vi kan samla ihop på en månad.

Jag hånglade mest med Selma igår. Det var länge sen vi var ute och fröjdade tillsammans så det gällde att passa på. Klockan 3 i natt kunde man fortfarande se två kvinnor dansa på Bounce Bar lösandes de flesta problem som någonsin kan uppstå.

Trots detta var vi uppe, pigga och alerta i morse för att lösa melodikrysset. Vi är inne på fjärde året nu som vi samlas en tapper skara och njuter av Eldemans ljuva stämma och ryser åt Lennart Palms mördande av bra låtar. Under dom fyra åren tror jag inte det förekommit en enda lördag då ingen har kommit.

I morse bjöds vi på grillad korv till frukost hemma hos Selma. Om någon känner för att börja lördagen i sällskap med ett glatt gäng melodikryssnördar, är ni välkomna. Gå med i gruppen som ni hittar i min profil eller hojta till på någon av oss så skickar vi ute en taxi. Vi håller inte till på samma ställe varje gång nämligen. 

Nu gör vi något tillsammans tycker jag

Vi har alla någon i vår närhet som drabbats av cancer. Några av oss har själv varit eller är drabbade. Vi vet också att forskningen tar stormsteg framåt och fler och fler botas. Jag miste min mamma i cancer för nio år sedan. Sorgen finns närvarande varje dag. Sorg ger inte bara sår som värker utan väcker också goda idéer.

Free som vi känner som Bara Jonsons begåvade sångpartner miste sin väninna Mia nyligen. Free är beviset på att man kan vända sorgen till något gott. Hon har skrivit låten "Hymn till Mia" som spelades för första gången på Bounce Bar förra fredagen. Det har också startats en fond hos Cancerfonden som heter Mia's Minnesfond. Och inte nog med det. Bara och Free har sett till att "Relay for lifes" kiosker kommer att finnas på Yadkin.

Den första sattes upp i går i Växthuset mitt på simmen och fler kommer. Vid en donation, stor eller liten, får man som tack en CD med "Hymn till Mia". Om man som jag inte har någon CD spelare i SL, och inte tänker lägga pannan i djupa vecka för att förstå hur den fungerar, får man också en länk så att den laddas ner till datorn. 

Relay for life är en amerikansk organisation som samlar in pengar till cancerforskningen i USA. I Second Life har insamlingen gett över 1 miljon USD sedan 2005. Jaha...tänker vän av ordning, varför ska jag ge pengar till amerikansk cancerforskning? Som svar på frågan citerar jag Bara Jonson

- Vi bryr oss inte om var man hittar kuren mot cancer :)

Det går naturligtvis ypperligt att skänka sin slant till svenska Cancerfonden istället/eller också. På Bara & Frees FB finns mer information om Mia's Minnesfond. 

På fredag kl.22.30 kommer Bara & Free att ge en konsert på Bounce Bar för att "inviga" kioskerna på Yadkin. Och så klart är vi där då och tömmer fickorna på pengar. Förbandet har redan börjat öva...

*Av de 511 miljoner kronor som Cancerfonden fick in genom gåvor och donationer 2012 avsattes 444 miljoner till forskning, opinionsbildning och kunskapsspridning. Alltså i runda slängar 85%. Det behövs inget större geni för att räkan ut att våra gåvor gör nytta!

Vi ses på fredag!!

OneLoves ande vilar över Yadkin

För tre år sedan byggde jag och Apollon upp Yadkin som eventsimmen OneLove. Vår vision, som vi jobbade hårt för att förverkliga, var att erbjuda en plats där ALLA skulle trivas och vara välkomna. Det här har naturligtvis varit målet även för Yadkin i dess nuvarande form.

Jag tycker att vi lyckas bra. Under åren har väldigt få blivit bannade och aldrig utan ett samtal där vederbörande fått säga sin mening. Oftast brukar det komma en ursäkt och ett accepterande av banningen för kortare eller längre period.

Några av er kan också vittna om att Kommandoran understundom tar fram de hårda nyporna och i IM drar er i örat. Det brukar kunna stävja bråk innan det bryter ut okontrollerat. Det här är bedrövligt att det ska behövas. Vi är alla vuxna människor som borde kunna ta ansvar för vårt beteende. Jag brukar ibland undra om dessa personer uppför sig på samma sätt på fester i RL. Och nej...ett intag av för mycket alkohol är ingen ursäkt.

Förra helgen hände några incidenter på Yadkins event som inte var acceptabla. Många reagerade, några lämnade till och med festen för att stämningen blev otrevlig. Så kan vi inte ha det!

Jag har nu agerat polis, dagisfröken och moraltant. Inblandade personer har blivit kontaktade och fått lämna sin syn på saken. Det ledde till en banning, som accepterades, och en uppmaning om att hålla sig borta från Yadkin tills vi har hittat tillbaka till vår vänliga stämning.

För vi SKA ha det trevligt på Yadkin! OneLoves ande SKA vila över Yadkin! Som en av mina hyresgäster sa...jag vill kunna vara stolt över att bo på Yadkin. Allt detta är självklarheter för mig.

Rultan har idag skrivit ett inlägg som på ett strålande sätt sätter fokus på vad vi alla tycker. Läs det!

Välkomna till Yadkin!

Vad är det som händer på Yadkin?

Det kom ett upprört IM häromkvällen
- Vad är det som händer på Yadkin??
Jag blir alltid livrädd när jag får såna IM och tänker...vad har jag nu gjort?
Den som immade var NE0 och vad han menade var att det ändrats en hel del på Yadkin sedan han var där senast.

Och så är det. Yadkin är i många avseenden en levande sim. Det betyder att folk kommer och går, och det byggs om lite här och där. Utomhusscenen vid Grodan är borta på grund av primbrist och det var den NE0 saknade. Han har nämligen raggat upp ett band för spelning i SL.

I går kväll tog bandmedlemmarna sina första stapplande steg i SL. Det måste kännas en smula överväldigande när det plötsligt står tio personer runt omkring som alla kommer med frågor och välmenande råd. Vad vi alla var överens om var att det ska bli kul att höra konserten. Mer om den när det närmar sig.

Lite annat nytt är att min vän Keres flyttat in på Yadkin. Hon syr kläder till sin butik Keresma och har nu också en filial på Yadkin. Ta gärna en titt i den.

Keres och hennes vän Gren blev helt förskräckta över det dom kallar "The Swedish way". Samma dag som de satte upp sitt hus kom det flera besökare! Jag hade förklarat att på Yadkin traskar folk omkring lite hur som helst, men när det verkligen var så tappade de hakan. När chocken lagt sig tyckte dom att det var trevligt, så gå gärna och knacka på när ni ser att dom är hemma. 

Och jo...det här med scenen...jag måste nog börja leta efter en plats för den...för nu börjar det rycka i festivaltarmen...

Att sörja "fel"

Idag har jag fått mig en känga av Blanche för att jag inte arrangerat en minnesstund för Sven Idyll på Yadkin. Det kanske man kan tycka att jag borde ha gjort, men det är inte mitt sätt att sörja på. Det har jag gjort på annat sätt. Vi har alla olika sätt att sörja på. Jag kände inget behov av att göra det genom ett ett offentligt arrangemang på Yadkin. Sven fick ta mycket skit för att han bytte avatarer med jämna mellanrum och lika ofta startade och la ner bloggar. De som hade brytt sig om att fråga varför och acceptera svaret hade förstått varför. Men i stället tyckte sig flera ha rättigheten att spy galla över hans agerande gång på gång. Jag skulle inte ha blivit förvånad om någon av dessa kritiker hade dykt upp på minnesstunden. Det är ytterligare en anledning till att det inte kändes bra att ha någon.

Vill någon annan göra det ställer jag naturligtvis Yadkin till förfogande om det känns som den naturliga platsen att ha det på.

Jag kände Sven väl. Och alla hans andra skepnader också. Vi har haft många långa samtal om allt mellan himmel och jord. Han är en av dom som jag pratat med mest i SL de senaste åren. Vi diskuterade både lätta och tunga ämnen. Vi delade en del erfarenheter i RL som vi utbytte tankar om, och där han var en stor hjälp för mig.

Sven var en stor Yadkinfan. Han skrev många positiva inlägg på sina bloggar om mig och Yadkin. Han var en trogen besökare på Skivor till kaffet, och tyckte alltid att programtiden var för kort. Han önskade alltid musik som ingen av oss hört tidigare och som ledde till många skratt. Han var helt enkelt en gäst som det var lite extra trevligt att ha i publiken. En söndag när jag inte alls mådde bra tog han över utan att fråga eller ifrågasätta varför jag inte orkade sända själv. Sven brydde sig och det kändes.

Vid ett tillfälle när vi diskuterat hur transparenta en del av oss är med sin identitet i SL gav jag honom i uppdrag att ta reda på vem jag var. Att jag vågade det berodde på att jag litade till 100% honom. Att han lyckades behöver jag nog inte orda om.

Jag vet att Sven, var han än är, känner att jag sörjer och saknar honom.

Kan det här vara förklaringen?

Jag har inte kunnat låta bli att fundera var alla okända femåringar som plötsligt började dyka upp på Yadkin kom ifrån. Några pratade jag med och fick berättat deras historia för mig. Andra var mer svävande eller svarade inte alls. Anledningen till att jag frågar är inte av nyfikenhet utan att jag frågar alla nykomlingar om de vill ha en inbjudan till gruppen.

Att dom flesta var precis fem år gjorde att jag började hålla koll på dom. Jag blev också utsatt för ordentliga flirtförsök. Nu biter inte det på denna svårflirtade lilla avatar. Inte så de här gångerna heller. Vid samtal med andra Yadkinbor kom det fram att fler hade lagt märke till samma sak.

Jag ventilerade frågan med Holy som snabbt gogglade fram ett inlägg på Meras
blogg. http://eternalmetaverse.wordpress.com/2012/01/17/sell-your-account/

Kan det vara förklaringen? Och i så fall varför?

Slut på friden för alla Yadkinbor

Nu har jag flyttat och semestrat klart. Festival, flytt och två veckor i Amerikat har hunnits med på mindre än fyra veckor. Väldans effektivt om jag får säga det själv. Det första jag gjorde när jag kom hem var att ta en tur runt Yadkin för att se vad fölket har haft för sig under min frånvaro. Det såg ut som att de hade skött sig. Lite nytt här och där, men på det stora hela såg det ut som när jag for.

Utanför Grodan hade det planterats en fin blomma. Ett fint välkomnande hem tänkte jag och gick närmare för att känna doften.

Det visade sig vara ett lömskt trick! Länge har det grävts gropar på Yadkin. Det har satts ut både korvar, öl och karlar för att locka mig ner i gropen. Men icke sa nicke. De tricken har jag inte gått på. Jag vet ju hur det gick för min namne...

En kommandoraätande växt var det som hade planterats. Vips åkte jag ner med huvet före. Ingen hörde mina skrik på hjälp, även om jag misstänker att någon stod på lur bakom stallet.

Lite läskigt var det allt att dras ner kan jag avslöja. Inte luktade den gott heller. Jag vill inte tänka på vad som tidigare ätits upp av blomman. Har någon sett Rultan på sista tiden förresten?

Så ser ni mig inte på ett tag så vet ni var jag är, om inte någon vänlig själ kommer till undsättning. Och jo...jag såg vissa tecken på vem som planterat den...

Om att sitta på en stol och vara expert

Han den där mannen jag bor med har kommit på att han ska bygga ett hus. Och då går det minsann inte till som när jag bygger. Jag slänger upp bitarna lite hur som helst och sen ropar jag på Lelle som får putta dom till rätta. När Holy bygger går det mer vetenskapligt till väga. Det mäts, det ändras och det svärs.

Jag sitter på en stol och underhåller med pladder om både det ena och det andra. I bland får jag frågor om hur man löser vissa byggtekniska frågor och då låtsas jag som om jag vet och svarar. Jag kommenterar och kommer med muntra tillrop, men egentligen sitter jag och tittar på magmusklerna. Men säg inget...