Plötsligt så var han bara där!
Och allt var så där underbart som jag hade drömt att det skulle vara. Och till slut gick det att prata lugnt och sansat om allt som hänt och vad som gick fel.
Så självklart att det är så har det ska vara, att det nästan kändes konstigt att jag trott något annat. Fast egentligen hade jag nog inte det. Egentligen visste jag hela tiden att det skulle sluta så här.
2 kommentarer:
Vet inte vad jag skall skriva men det känns det du skriver!
Håller tummarna och mer - att det skall bli som du önskar... eller rent av ni.
/Tina
Grattis !!
Lycka till. Jag håller tummarna..*L*
//Styxl
Skicka en kommentar